Godis och mat förr

Smaker och dofter kan väcka minnen starkare än nästan något annat. Här är godiset, drickan och maten som många svenskar har vuxit upp med.

Därför har vi lördagsgodis

Under 1940- och 50-talen gjordes undersökningar om socker och karies som visade hur skadligt det var att äta godis ofta. Följden blev rådet att begränsa godiset till en dag i veckan, och lördagsgodiset blev en svensk tradition som många fortfarande följer.

Godis som funnits länge

Många av dagens klassiker har funnits sedan 1900-talets mitt. Kexchoklad lanserades redan på 1930-talet, och Ahlgrens bilar, "Sveriges mest köpta bil", kom 1953. Daim, Plopp och Dumle är andra namn som funnits i godishyllan i generationer.

Från 1980-talet blev lösgodiset vanligt. Att stå med en papperspåse och skopa i godisväggen blev höjdpunkten på lördagen för många barn.

Coca-Cola kom sent

Fram till 1953 var Coca-Cola inte tillåtet i Sverige, eftersom lagen inte godkände en av ingredienserna. Innan dess drack svenskarna i stället läsk som sockerdricka, pommac och must, som fortfarande hör till många högtider.

Mjölken i tetraedern

Svenska Tetra Pak började på 1950-talet sälja mjölk och grädde i förpackningar formade som tetraedrar, en pyramid med fyra sidor. De var svåra att stapla i kylskåpet men är ett minne för många. Senare tog de fyrkantiga paketen över.

Vardagsmaten

Falukorv, köttbullar, pannkakor med sylt, fiskpinnar och pyttipanna var vanlig vardagsmat. Ärtsoppa och pannkakor på torsdagar är en tradition som fortfarande lever på många skolor och arbetsplatser.

Under 1970- och 80-talen blev korv stroganoff och pizza allt vanligare. Senare kom tacokvällen, och på 2000-talet blev fredagsmys ett eget begrepp, bland annat genom en chipsreklam.

Fika

Kaffe och bullar, sju sorters kakor och prinsesstårta på kalaset. Fikat har länge varit en självklar del av den svenska vardagen, och kanelbullens dag firas den 4 oktober.